Just nu har vi en köldpol över Skandinavien som gör att det blir kallt i marken. Vi har en klar himmel och det är vindstilla eller bara svaga vindar. Dessutom har vi ett snötäcke på marken som bidrar till kylan

Jaha? Så förklaringen till varför det är så kallt nu istället för den varmaste Januari någonsin, som förutspåtts av klimatbluffens klimatmodeller, är att marken är nedkyld och att snön bidrar till kylan? Det är verkligen att gå i cirklar.

Det kan skrivas om till att ”I själva verket är det jättevarmt, men på grund av kylan från marken och snön upplever Ni det som kallare än vanligt trots att det är varmare än vanligt”. Det är förfärligt likt argmentet för hur 1998-2010 trots all koldioxid som i klimatbluffens modeller förutsätts vara det som styr värmen i klimatet inte sett ökande temperaturer. Det har man försökt förklara med att för tillfället är vi i en lång köldperiod, men det enormt varma klimatet har gjort att vi inte märkt det, värmen är så hög att vi inte märker kylan. Det kombineras nu med att vi är i en värmeperiod, men kylan som vi har gör att det blir så kallt att vi inte märker värmen. Behovet av att driva skräckscenariot överskuggar sans och förnuft. 

När det just nu är svårt att argumentera om klimatmodellernas värmeförutsägelse tar man upp andra saker:

Däremot finns det andra tecken som oroar alltmer, såsom den ökande isavsmältningen och de stigande havsnivåerna.

Nå, men hur olikt är det att driva frågan om att klimamodellerna ändå är rätt trots att de återigen haft fel? Den ökande isavsmältningen är ju till exempel något som vi har så länge det blir varmare. De stigande havsnivåerna är något vi har så länge isen smälter, det vill säga så länge det blir varmare. Så det som sägs är återigen samma sak, att även om det inte syns att det är varmare skall vi oroa oss för effekterna av att det blir varmare. Men det är inte vad det handlar om. Det är inte frågan om det blivit varmare eller inte sedan slutet av lilla istiden som är den stora frågan (de flesta kan inse att om man säger sedan slutet av lilla istiden ligger det på något sätt en tanke på att det blivit varmare sedan dess, annars hade det hetat något i stil med kvar i lilla istoden, eller starten på stora istiden).

Den stora frågan är om temperaturhöjningen vi sett är orsakad av människan, och i så fall om den kommer från koldioxiden. Den stora frågan är om klimatbluffens klimatmodeller stämmer eller inte. När de ständigt och jämnt måste göras om för att de inte kan förklara de temperaturer vi haft före lilla istiden, eller de temperaturer vi ser trots koldioxidsutsläppen kan de inte anses som troliga. De som driver frågan om koldioxidskatten försöker på något sätt driva tanken att vi skall tro på förutsägelser om hur klimatet blir om 100 år, baserat på att det finns en enda faktor som avgör klimatet om 100 år, den beskattningsbara koldioxiden. Detta samtidigt som modellerna som gör förutsägelserna inte klarar av att förutsäga temperaturen nästa månad eller nästa vecka.

Mitträckena sattes upp på vägar som var olycksdrabbade. Man började med de mest olycksdrabbade vägarna, så man vet på vilka vägar olyckorna inträffar. Så det borde vara enkelt att berätta hur mycket mer olyckorna sjunkikt på vägar med mitträcke jämfört med på vägar utan mitträcke. Bläddrade på Google, och hittade att olycksstatistik finns i databaserna TRISS och TRISSTORY. Men ingenstans hittade jag någon som helst färsk statistik som skiljer på olycksminskning mellan mitträckesvägar och vägar utan mitträcken. Olycksstatistik finns per år, det finns per län, det finns per typ av olyckor, det finns per hastighetsgräns. Men inte med en så enkel skillnad som på vägar med mitträcken jämfört med vägar utan mitträcken.

Varför inte? Statistiken fanns där från början, det var därför man började på mitträckesbyggandet. Det är därför man fortsätter. Vore det inte naturligt med en liten jämförelse mellan olycksändringen på vägar med respektive utan mitträcken? Speciellt som vi började med något där erfarenheterna från andra länder var blandade, så är det väl torligt man följt upp hur det gått? La märke till att det säkraste vi har enligt vägverkets statistik är de snabba vägarna som är väsentligt mindre olycksdrabbade än 70 och 90 vägar, troligen för att det går mindre trafik på dem? Men varför finns ingen offentligt redovisad statistik över olycksminskning på mitträckesvägar?

Bilden intill visar hur mycket kallare det under en del av December varit i snitt i Europa än under senaste decenniet, baserat på satellitmätningar under 10 års tid. Fördelen med sattelitmätningar är att de mäter temperaturen på land och till havs, inte bara i de stora städerna som IPCCs temperaturdata visats göra till en stor del. 

Vitt=neutralt, Rätt=varmare än vanligt, blått=kallare än vanligt. Grått=satelliten kunde inte mäta temperaturen på grund av molntäcken som låg kvar för länge. Det är lätt att se att kartan är mer blå än röd, faktiskt mer mörkblå än vit. Det intressanta är inte att det varit kallare, temperaturen svänger. Det intressanta är inte att de senaste två åren har vi slagit köldrekord i USA, Europa, England, Kina, … Det intressanta är inte att att alla dessa köldrekord slås samtidigtr som skräckscenarioförespråkarna berättar om hur mycket mer CO2 vi släpper ut och att världen därför kommer att bli varmare. Det intressanta är att klimatmodellerna inte förutspådde detta. Av alla dessa fantastiska klimatmodeller som en del tror kan berätta hur varmt det är om 90 år, eller 50, eller 40, eller … så kan skräckscenarioklimatmodellerna inte förklara kylan nu, lika lite som värmen under medeltiden. skräckscenarioklimatmodellerna kunde heller inte förutsäga den stora köldperiod som kom, inte med en framförhållning på några veckor, eller någon månad, eller … Gång på gång har skräckscenarioklimatmodellerna fått göras om för att temperaturökningarna vi sett ligger långt under vad de förutsäger vi skall se.

They plan on radically increasing the amount of energy that they will produce from renewable resources (wind, solar, and even nuclear) but will not agree to any caps on carbon emissions

I all sin enkelhet skulle de flesta kunna vara överens om att detta är vad man vill uppnå. I själva verket är det just för möjlighet till insatser inom sådana områden som man på klimattoppmötet beslutade både om snabbstarthjälp, och en klimatfond. Kinas plan är att årligen fördubbla den energi som kommer från förnyelsebara källor. En fördubbling varje år leder till en rätt explosiv ökning om den uppnås, och det leder till minskade utsläpp per producerad enhet. Det tillåter fortfarande landet att utvecklas och öka sin produktion, samtidigt som det minskar sina utsläpp. Det intressanta med planen är att till skillnad från en CO2-skatt bromsar det inte utvecklingen, eller hämmar konkurrenkraften för landet. Och det tillåter samtidigt de som driver företag i vinstsyfte att planera för en långsiktig strategi. Artikeln nämner att ett beslut redan är taget att till 2020 ha byggt en solenergianläggning på 20 Giga Watt. Om detta stämmer så motsvarar det ungefär 7 stycken Forsmark kraftverk.

Jämfört med en CO2-skatt är detta en intressant väg. CO2-skatten är svåradministrerad, den har funnits länge och inte visats görs någon nytta. Den har efter Climategate stoppats i Australien, och tillfälligt? stoppats i Frankrike. Den garanterar inte tillverkning av mer förnyelsebar energi, den garanterar bara en ökad kostnad för traditionell tillverkning. Företag med rättigheter får lov att sälja sina rättigheter, stänga sina fabriker, och flytta all tillverkning till länder som Kina och Indien, vilket företag anklagats för att göra/ha gjort. Oberoende av vilka företag som gör eller redan har gjort det, är frågan hur detta gör det bättre för de länder som betalar CO2-skatt? Svaret är enkelt, och det är skälet till att frågan drivits så hårt av de som redan har skatten: Ett land som har CO2-skatt förlorar i konkurrenskraft till de länder som inte för in CO2-skatt, eller som har CO2-rättigheter att dela ut.

Den som sover kan inte heller ofredas på detta sätt, eftersom man då inte är medveten om vad som händer

Det är en tolkning som i sin förlängning gör tryggheten mycket tveksam. Om man sover, gissningsvis om man är för full, gissningsvis om man är drogad, gissningsvis om man är medvetslös, … I alla dessa lägen gör domens motivering en rättslös mot ofredande. Kan det finnas ett skäl till en sådan tolkning eller att vilja ha en sådan gränsdragning? Hade det blivit ofredande om hon hade vaknat till? Om inte det går att ge ett bra skäl till varför gränsen till ofredande kräver att den drabbade är vid medvetande så är detta ett exempel där sunt förnuft skulle fungera bättre i en domstol än ren lagtolkning.

Sydsvenskan missade (inte oväntat) denna del i sin nyhetsrapportering. Istället lyckades man (hittade ingen länk) analysera ett upprepat förslag på att föra in Tobinskatten (i princip att beskatta alla valutatransaktioner, det vill säga ta betalt varje gång någon köper och säljer aktier, sätter in eller tar ut pengar, …):

Det är sunt förnuft att den sektor som skapat så stora problem  för medborgarna nu bidrar till att stödja klimatet

Intressant. Nu nämns Tobinskatten som ett sätt att stödja klimatet. Förra gången den utreddes, och förkastades, var den ett sätt att få pengar till sociala reformer. Sanningen är att Tobinskatten är en skatt. Ingenting annat. Den tar inte pengar från öronmärkta klimataktier, den slår rakt över på alla transaktioner, och Tobin själv tvivlade på idén med skatten som han gett namnet till.

Analysen i Sydsvenskan konstaterar att så länge inte alla i hela världen för in skatten, kommer den att bli svår att genomföra då den då slår hårdare mot de länder som fört in den. Därefter konstaterar den att Sverige, Danmark, Norge och Finland länge var de enda länderna med koldioxidskatt. Inte förvånande, när det gäller att föra in skatter är åtminstone Sverige och Danmark ofta snabbare än de flesta andra. Men ingen analys om vad det lett till för vår konkurrenskraft.

Hur illa utformad är vår CO2-skatt? Hur nära kommer vår CO2-skatt till att nå sitt mål, som formellt inte bara är minska CO2-utsläppen utan faktiskt påstås skall stoppa en temperaturökning påatådd som orsakad av människan? Hur många har undantag från CO2-skatt på sina utsläpp? hur påverkar den konkurrensen inom landet och jämfört med industri vi skall konkurrera med?

I dag, som alla dagar?, skriver sydsvenskan frustrerat om klimattoppmötet. Denna gång att man på klimattoppmötet inte detaljerade hur 2-graders målet skulle uppnås. Det är samma 2-graders mål som de var med och malde på om som det viktiga (i tron att det målet automatiskt ledde till CO2-handel).  I själva verket antog klimattoppmötet alla punkter som det skandades om i sydsvenskan, utom just det viktiga undantaget CO2-skatt. Reinfeldt berättade efter mötet att inte ett enda land ville se högre utsläppsmål:

Det har inte kommit en enda förfrågan. Många har begärt mer pengar men ingen har uttryckt önskemål om skarpare utsläppsmål.

För många kom detta som en räddning i sista stund. För många var detta med att CO2-handeln inte pressades igenom ett fantastiskt resultat, åstadkommet kanske tack vare climategate, men i alla händelser åstadkommet av ett antal länders mycket starka övertygelse att CO2-skatt skulle vara av ondo. Understött av FNs egen rapport AVOID, som konstaterade att inte ens ett totalt CO2 stopp i morgon skulle göra det troligt att vi inte såg 2 graders temperaturhöjning (räknat från lilla istiden år 1750). Hellre än att fundera på varför CO2-skatt inte längre är lika självklar utanför Sverige som det var innan Climategate (som sydsvenskan knappt uppmärksamat) så funderar sydsvenskan på hur FN skall kunna ersättas med något annat som kan anta ett mål på en CO2-skatt. Ett par förslag har kommit fram från olika håll, lika cyniska och meningslösa som CO2-skatten. Man skulle kunna ta betalt per utandning, eller per barn, eller per timme solsken.

Under tiden, i världen utanför sydsvenskan, har även de stora ”main stream media” börjat andas tankar om att klimatet har ändrats förr. Med en viss humor får man konstatera att det annars är nätt och jämnt att vi i sydsvenskan just nu får veta att vi har mycket snö och svårframkomliga vägar. Detta nämns först i en liten artikel på sidan 17 i sydsvenskan. Hade det varit ovanligt varmt hade det nog funnits på förstasidan…

I know there is pressure to present a nice tidy story as regards ‘apparent unprecedented warming in a thousand years or more in the proxy data’ but in reality the situation is not quite so simple. … I believe that the recent warmth was probably matched about 1,000 years ago.

William Connolley har fått epitetet ”Wikipedias green doctor” efter att ha påståtts modifierat 5428 artiklar i Wikipedia så att de följer ett klimatskräckscenario och så att alla spår av andra åsikter försvunnit (bland annat genom att helt ta bort 500 artiklar). Exempel på saker som i Wikipedia ser annorlunda ut nu än för några år sedan är lilla istiden som vi precis lämnat bakom oss, och den varma perioden under medeltiden (mailen från Climategate visar att information om dessa måste bort eftersom det med dessa kvar inte går att säga att den värme vi har nu är högre än förr och inte heller att vi inte tidigare sett en liknande temperaturstegring).

Connolley tog bort kylan ur lilla istiden från Wikipedia 2003-02-14, värmen ur ”Medieval Warm Period” från Wikipedia 2003-08-11. Han har skrivit om artiklar om global uppvärmning, växthuseffekten, om temperaturdata, om klimatmodeller, om teorier om nedkylning, och om många av motståndarna till klimatskräckscenariot. Totalt 5428 artiklar enligt loggarna.

William Connolleys aktiviteter ledde till att han fick restriktioner på Wikipedia. Han kunde inte längre göra mer än ett enda revoke per dag. Detta för att han av Wikipedia dömts för att ha brutit mot reglen om opartiskhet:

Neutral point of view (NPOV) is a fundamental Wikimedia principle and a cornerstone of Wikipedia. All Wikipedia articles and other encyclopedic content must be written from a neutral point of view, representing fairly, and as far as possible without bias, all significant views that have been published by reliable sources. This is non-negotiable and expected of all articles and all editors.

William Connolley har sedan dess fått verka som administrator på Wikipedia, varvid ovan begränsning om för många ändringar inte gäller. Detta har fortsatt ge många effekter, både på artiklar William Connolley ändrat, eller tagit över, men också på meningsmotståndare som plötsligt förlorat sin rätt att överhuvud taget skriva på wikipedia. Efter många kontroverser kom sedan beslutet att ta bort William Connolley som administratör på Wikipedia. Som det står i beslutet bekräftas det på Wikipedias egen sida om honom.

In September 2009, the Wikipedia Arbitration Committee revoked Mr. Connolley’s administrator status after finding that he misused his administrative privileges while involved in a dispute unrelated to climate warming. This has now been added to his article

Men hur det än går till, har det hittills visat sig hopplöst att få till förändringar på de sidor som William lagt vantarna på under sina år som administratör. Det gäller saker som ”Mediewal Warm Period” och hockeyklubbegrafen, en av de saker som tydligt tas upp i Climategatemailen. Dessa har i perioden 19:e December till 22:e December uppdaterats mer än 50 gånger av olika personer på Wikipedia. Varje gång har ändringen tagits bort, ofta inom loppet av två minuter. Hittills har det varit omöjligt att få dem att innehålla ens en referens till skuggan av ett tvivel, och för tillfället har William Connolley frusit sidorna så att inga ändringar, ens under två minuter, är möjliga. Samma sak gäller även information om de ändrade 5428 artiklarna.

Vem vet, kanske någon dag att William Connolley och hans stab inte längre har full kontroll på dessa artiklar? För det är väl ingen som tror han orkar allt detta dygnet runt helt på egen hand?

Det är trots detta ett litet steg framåt, då före Climategate vägrade Met Office att släppa ifrån sig även dessa modifierade data, så även om det enda som finns tillgångligt nu är en delmängd av de kritiserade modifierade temperaturdata, så kan förmodligen fler vetenskapsmän, i likhet med de i Australien  och Ryssland, hitta fler ställen där det medvetet gjorts temperaturjusteringar som är orimliga, så att till slut grunddata släpps och sanningen om temperaturförändringen kan diskuteras baserat på fakta.

Nedan visas ett diagram som förklarar hur de modifierade data som nu släppts (och som bara är en delmängd av de modifierade data som används i klimatmodellerna), hänger ihop med de grunddata som behövs för att kunna kontrollera alla de förfalskningar som kommit fram i samband med Climategate, samt det index, HADCRUT, som används för klimatmodellerna.